ESG-rapportering: Dokumentera ditt företags hållbarhetsarbete

En ESG-rapport är ett dokument där ett företag redogör för sina insatser och resultat inom miljö, socialt, och styrningsområden.

Men vad innehåller rapporten egentligen, och är det ett lagkrav att upprätta en sådan? Det får du reda på i den här artikeln.

Vad ingår i en ESG-rapport?

En ESG-rapport kallas även för hållbarhetsredovisning och är ett verktyg för att informera om företagets hållbarhetsarbete.

Den består av både kvantitativ och kvalitativ (danska) information om företagets påverkan på miljön, sociala frågor och ansvarstagande inom bolagsstyrning.

• Miljöpåverkan
  I detta avsnitt redogörs för företagets påverkan på exempelvis klimatförändringar, föroreningar, ekosystem och naturresurser.
• Social påverkan
  Avsnittet ”Socialt ansvar” ger information om hur företaget hanterar sina relationer med sina intressenter och arbetsförhållandena. Detta omfattar allt från medarbetare och samhällen till kunder och leverantörer.
• Effekter på styrningen
  Det sista området handlar om företagets agerande, internkontroll och system. Detta omfattar bland annat styrelsens sammansättning och etiska riktlinjer.

Sammantaget ger rapporten investerare, kunder och intressenter en inblick i företagets hållbarhetsinitiativ.

Att sammanställa en ESG-rapport tar tid och kräver insamling och analys av data från företaget – till exempel genom att identifiera relevanta ESG-mått.

Är ESG-rapportering ett lagkrav?

ESG-rapportering för små och medelstora företag

De nya kraven gäller för räkenskapsår som inleds:

1 januari 2024: Börsnoterade företag (redovisningsklass D) med fler än 500 anställda.

1 januari 2025: Börsnoterade företag (redovisningsklass D) och onoterade företag (redovisningsklass C) med fler än 250 anställda.

1 januari 2026: Små börsnoterade företag med färre än 250 anställda.

Även om små och medelstora företag inte omfattas av lagen är det viktigt att beakta hela värdekedjan.

Om du har stora företag som kunder som omfattas av lagen kan du komma att få krav på ESG-data. Det kan till exempel handla om koldioxidutsläpp eller arbetsförhållanden.

Generellt sett ökar efterfrågan på ESG-dokumentation, även om företaget inte är skyldigt att uppfylla kraven enligt CSRD.

Öppenhet kring hållbarhetsfrågor kan stärka företagets konkurrensfördelar och göra det lättare att locka till sig både investerare och medarbetare.

Därför är en ESG-rapport relevant för alla typer av företag.

Så här kommer du igång med en ESG-rapport

Som nämnts kräver utarbetandet av en ESG-rapport resurser, men det medför många fördelar.

Det kan bland annat ha en positiv ekonomisk inverkan på företagets resultat, eftersom det stärker trovärdigheten och förbättrar företagets anseende.

När du vill börja utarbeta en ESG-rapport kan du göra följande:

• Se till att ledningen stöder arbetet.
• Välj en person eller ett team som ska utarbeta ESG-redogörelsen.
• Fastställ vilka ESG-kriterier som är relevanta för företaget (detta kan göras med hjälp av en bedömning av dubbel väsentlighet (danska)).

När du börjar samla in data, kom ihåg att dokumentera processen. Detta stärker uttalandets trovärdighet. Du kan ladda ner en mall på virksomhedsguiden.dk för att underlätta struktureringen av arbetet.