Den nya lagen om arbetstidsregistrering har antagits och träder i kraft den 1 juli 2024. Lagen fastställer arbetstagarnas rätt till viloperioder och lediga dagar för att skydda dem mot övertidsarbete. Vad innebär den nya lagen för dig som arbetstagare eller chef? Vi ska försöka besvara den frågan.
I korthetDanmarks lag om obligatorisk arbetstidsregistrering träder i kraft den 1 juli 2024 och innebär att alla arbetsgivare måste se till att de anställda registrerar sin arbetstid för att skydda rättigheterna när det gäller maximalt antal arbetstimmar per vecka och viloperioder. Lagen har sitt ursprung i ett spanskt rättsfall från 2017 mot Deutsche Bank och den därpå följande domen från EU-domstolen 2019, som låg till grund för de EU-omfattande kraven.
Den 1 juli 2024 blir det ett lagkrav för alla danska arbetsgivare att se till att deras anställda registrera sin arbetstid
Enligt lagen har alla anställda rätt till en begränsning av den maximala arbetstiden och till viloperioder. Mer specifikt har de anställda rätt till:
I juni 2017 väckte den spanska fackföreningen CCOO talan mot Deutsche Bank. Fackföreningen ansåg att banken borde ha ett system för att registrera sina anställdas dagliga arbetstid, eftersom man misstänkte att de anställda arbetade för mycket.
År 2019 meddelade Europeiska unionens domstol en dom där det fastställdes att medlemsstaterna måste kräva att arbetsgivarna inför rutiner som säkerställer att de anställdas faktiska dagliga arbetstid registreras.
Den nya lagen om tidsregistrering är alltså ett resultat av EU:s insatser för att skydda arbetstagarna mot övertid.
Som arbetsgivare får du också en bättre överblick. Det blir lättare att se hur personalresurserna utnyttjas och vem som ansvarar för vilka projekt inom organisationen – förutsatt att ditt tidsregistreringssystem gör det möjligt att koppla registreringarna till projekt.
Databasen, som kommer att byggas upp genom löpande inmatningar, kan också ge insikter i hur lång tid vissa typer av uppgifter i genomsnitt tar – detta är en mycket bra utgångspunkt för projektplanering.
Dessutom kommer lagen att leda till mer transparenta enskilda samtal, eftersom samtalsämnena kan underbyggas med data som säkerställer en tydlig kommunikation mellan chef och medarbetare.
Det system som de anställda måste använda för tidsregistrering måste vara objektivt, tillförlitligt och tillgängligt. Detta innebär bland annat att de anställda måste kunna få tillgång till information om sina registreringar.
Systemet måste registrera dagliga och veckovisa arbetstimmar. Sist men inte minst måste uppgifterna i systemet vara tillgängliga i fem år från det att de matats in.
Som vi nämnde tidigare i blogginlägget har projektbaserad tidsregistrering flera fördelar. Vi anser därför att det definitivt är en bra idé att undersöka möjligheten att skaffa ett tidsregistreringssystem som gör det möjligt att koppla tidsregistreringen till pågående projekt – detta är dock inget lagkrav.
Du måste bara se till att införa ett system där de anställda kan och endast får registrera sin totala dagliga arbetstid – det finns alltså inget krav på att ange tidsperioder eller något annat.
Vårt mTIME-system erbjuder dig och dina medarbetare en enkel lösning med ett intuitivt användargränssnitt – både för administratörer och enskilda medarbetare. Tack vare möjligheten till automatisk registrering av arbetstid behöver dina medarbetare endast registrera avvikelser från sina normala arbetstider, vilket sparar tid och förenklar processen.
Om du redan är kund hos oss kommer alla uppgifter naturligtvis att skickas automatiskt till din lönelista systemet så att allt samlas på ett ställe.
Kontakta oss för att lära dig mer om mTIME eller boka en kostnadsfri demonstration i kalendern. Låt oss tillsammans skapa en mer effektiv och smidig tidsregistrering för ditt företag!
Vanliga frågor
Vad kräver Danmarks nya lag om arbetstidsregistrering av arbetsgivarna?
Alla danska arbetsgivare måste se till att de anställda registrerar sina faktiska arbetstimmar från och med den 1 juli 2024. Det system som används måste vara objektivt, tillförlitligt och lättillgängligt. Det måste dokumentera att gränsen på 48 timmar per vecka – beräknat som ett genomsnitt över fyra månader – samt viloperioder på 11 timmar per dag och en ledig dag per vecka efterlevs.
Vilka rättigheter får arbetstagarna genom den nya lagen om tidsregistrering?
Genom formella register över sina faktiska arbetstider får de anställda ett dokumenterat skydd mot överdriven övertid. Utöver att reglerna följs får de också ett verktyg för att förstå sina egna arbetsmönster, strukturera sina dagar och se om de regelbundet arbetar utöver de avtalade arbetstiderna.
Vad var det som fick EU att driva på för obligatorisk tidsregistrering?
En stämningsansökan som fackförbundet CCOO lämnade in i Spanien 2017 mot Deutsche Bank, där man misstänkte att anställda arbetade alltför långa arbetstider utan ett ordentligt registreringssystem. I den efterföljande domen från EU-domstolen 2019 fastställdes att alla EU-medlemsstater måste kräva att arbetsgivare registrerar de anställdas faktiska dagliga arbetstid.
Vilka fördelar finns det för arbetsgivare som aktivt inför tidsregistrering?
Utöver att uppfylla lagkraven får arbetsgivarna en bättre överblick över hur personalens tid faktiskt fördelas mellan olika projekt och arbetsuppgifter. Dessa uppgifter bidrar till bättre resursplanering, mer korrekt fakturering till kunderna och tidigare upptäckt av obalanser i arbetsbelastningen som kan leda till utbrändhet eller kvalitetsproblem.
Gäller lagen om arbetstidsregistrering för alla anställda, även de som har flexibla arbetsformer?
Ja. Lagen gäller i stort sett oavsett vilken typ av anställningsform det rör sig om. I Danmark, där flexibla arbetsformer är vanliga och de anställda inte alltid arbetar enligt fasta arbetstider mellan kl. 8 och 16, innebär kravet på att registrera faktiskt arbetade timmar att alla timmar måste redovisas, även de som arbetas utanför de vanliga arbetstiderna.