Arbetstidslagen har ändrats, vilket innebär en rad nya krav för anställda och arbetsgivare på danska arbetsplatser. Men vad står det i den nya tidsregistreringslagen och vilka krav ställer den? Läs allt du behöver veta om den nya lagstiftningen här.
Bläddra för att upptäcka
Den 23 januari 2024 antog det danska parlamentet lagen om registrering av arbetstid som svar på ett direktiv från EU-domstolen som kräver att medlemsländerna inför obligatorisk registrering av arbetstid för att säkerställa att reglerna om dagligt arbete, viloperioder och raster efterlevs.
Syftet med den obligatoriska registreringen är med andra ord att skydda de anställda mot regelöverträdelser och, vilket är viktigt, att fokusera på deras säkerhet och hälsa.
Den nya arbetstidslagen ställer krav på arbetsgivaren att införa ett registreringssystem som visar varje anställds dagliga arbetstid. Registreringskravet syftar till att säkerställa efterlevnaden av framför allt dessa tre punkter:
Enligt arbetstidslagen får en anställd arbeta högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under 4 månader. Syftet med detta är att säkerställa tillräcklig vila och förhindra överansträngning.
I arbetstidslagen finns regler för raster under arbetsdagen. Under arbetsdagen ska det finnas raster som är anpassade efter arbetsdagens längd, bransch och arbetsplats.
Den anställdes arbetstid ska förläggas så att han eller hon får 11 timmars sammanhängande vila inom 24 timmar. Den anställde har rätt till 35 timmars sammanhängande vila en gång i veckan.
Företagen måste införa ett tillförlitligt, objektivt och tillgängligt system för att följa upp de anställdas dagliga arbetstid. Systemet kan vara digitalt eller manuellt. Regelbundna kontroller av efterlevnaden krävs; risken för bristande efterlevnad faller på arbetsgivaren.
Under anställningen kräver lagen också att tidsregistreringen ska vara tillgänglig för varje anställd.
Samtidigt måste arbetsgivaren lagra informationen på ett säkert sätt i fem år efter den förväntade arbetsperioden.
De nya reglerna om registreringskrav måste också uppdateras i GDPR-processerna.
Arbetsgivaren måste se till att arbetstidsreglerna är förenliga med GDPR:s processer och dataskyddsregler. Detta innebär att de anställdas personuppgifter måste skyddas.
48-timmarsregeln, som säger att en anställd inte får arbeta mer än 48 timmar i genomsnitt under en referensperiod på fyra månader.
Den kan överskridas för vissa anställda, vilket innebär upp till 60 timmar per vecka under fyra månader. Detta gäller för personer i kritiska samhällsroller eller som omfattas av kollektiv- eller beredskapsavtal. Medarbetarens samtycke krävs för utökad arbetstid.
Alla arbetsgivare måste se till att det finns en tydlig och konsekvent policy för tidsregistrering av arbetstid i företaget.
Policyn bör innehålla följande:
Som arbetsgivare är du skyldig att införa ett tillförlitligt system för registrering av arbetstid för alla anställda. Men hur gör du det på bästa sätt? Här är fyra steg till en framgångsrik implementering av systemet.
Bestäm dig för vilket system du vill införa i företaget. Ska det vara så enkelt som möjligt och ska det vara manuellt eller digitalt? Som arbetsgivare vet du bäst vad som passar ditt företag. Försök dock att tänka långsiktigt så att du inte behöver byta system igen inom kort.
Skapa samtidigt en policy, så att det är tydligt vad företaget kräver av medarbetarna när det gäller tidsregistrering.
När företaget inför en ny administrativ process måste informationen vara tydlig. Bland annat ska det tydligt framgå vilka krav som ställs på tidsregistrering.
Avsätt tillräckligt med tid för träning och utbildning av medarbetarna när de behöver lära sig att använda det nya systemet.
När systemet har använts ett tag är det meningsfullt att utvärdera om det uppfyller kraven, fungerar effektivt och fungerar i vardagen.
På 30 minuter får du reda på hur Acubiz kan optimera din kostnadshantering och hur det kommer att gynna ditt företag.
Många kanske är osäkra på vad arbetstid innebär. Enligt arbetstidslagen är det den period under vilken en anställd är tillgänglig och utför sina arbetsuppgifter.
Som utgångspunkt omfattas alla arbetsgivare och anställda i dansk näringsverksamhet av de nya kraven på tidsregistrering. Det finns dock fortfarande några få undantag.
Observera att anställda hos egenföretagare måste följa lagen om tidsregistrering, även om egenföretagaren inte behöver följa reglerna själv.
Syftet med den nya lagstiftningen är i första hand att säkerställa de anställdas välfärd. Det finns dock både för- och nackdelar med den nya lagen om tidsregistrering.
Det finns inget entydigt och definitivt svar på när du är en självschemaläggare - och det kräver alltid en specifik bedömning i varje enskilt fall.
Det finns dock två gemensamma nämnare för självschedulerare: