Lär dig mer om den nya lagen om tidsregistrering
Arbetstidslagen har ändrats, vilket innebär en rad nya krav för anställda och arbetsgivare på danska arbetsplatser. Men vad säger den nya lagen om tidsregistrering, och vilka krav ställer den? Här kan du läsa allt du behöver veta om den nya lagstiftningen.
Bakgrund
Varför det behövs ändringar i arbetstidslagen
Lagen träder i kraft den 1 juli 2024.
Den 23 januari 2024 antog det danska parlamentet lagen om registrering av arbetstid som ett svar på ett direktiv från Europeiska unionens domstol, enligt vilket medlemsstaterna är skyldiga att införa obligatorisk registrering av arbetstid för att säkerställa att bestämmelserna om daglig arbetstid, viloperioder och raster följs.
Syftet med den obligatoriska registreringen är, med andra ord, att säkerställa skydd för de anställda mot regelöverträdelser och, framför allt, att sätta deras säkerhet och hälsa i fokus.
Krav som följer av den nya arbetstidslagen
Den nya arbetstidslagen ställer krav på arbetsgivarna att införa ett registreringssystem som visar varje anställds dagliga arbetstid. Syftet med registreringskravet är att säkerställa att framför allt följande tre punkter uppfylls:
Införa ett tidsregistreringssystem
Företagen måste införa ett tillförlitligt, objektivt och lättillgängligt system för att registrera de anställdas dagliga arbetstid. Systemet kan vara digitalt eller manuellt. Regelbundna kontroller av att reglerna följs krävs; risken vid bristande efterlevnad vilar på arbetsgivaren.
Anställda måste ha tillgång till registreringen
Under anställningen kräver lagen dessutom att varje anställd ska ha tillgång till tidsregistreringen.
Samtidigt måste arbetsgivaren förvara uppgifterna på ett säkert sätt i fem år efter den förväntade anställningsperioden.
GDPR måste uppdateras
De nya reglerna om registreringskrav måste också uppdateras i GDPR-processerna.
Arbetsgivare måste se till att arbetstidsreglerna är förenliga med GDPR-processerna och dataskyddsbestämmelserna. Detta innebär att de anställdas personuppgifter måste skyddas.
Avvikelser från reglerna om veckolig arbetstid
48-timmarsregeln, som innebär att en anställd inte får arbeta mer än 48 timmar i genomsnitt under en referensperiod på fyra månader.
För vissa anställda kan denna gräns överskridas, vilket innebär att arbetstiden får uppgå till högst 60 timmar per vecka under en period på fyra månader. Detta gäller personer som innehar samhällskritiska roller eller som omfattas av kollektivavtal eller beredskapsavtal. Förlängd arbetstid kräver den anställdes samtycke.
Företaget måste ha en policy för tidsregistrering
Alla arbetsgivare måste se till att det finns tydliga och enhetliga riktlinjer för tidsregistrering av arbetstid inom företaget.
Riktlinjerna bör omfatta följande:
- Definition av arbetstid
- Vad som ska registreras (när och var)
- Sanktioner och kontrollåtgärder
Ytterligare viktig information
Vad innebär skyldigheten att registrera arbetstid?
Många är kanske osäkra på vad arbetstid innebär. Enligt arbetstidslagen är det den tid under vilken en anställd står till förfogande och utför sina arbetsuppgifter.
Dessa omfattar:
- Den totala dagliga arbetstiden måste registreras – det finns därför inget krav på en specifik tidsperiod under arbetsdagen.
- Anställda behöver endast registrera avvikelser från sin totala överenskomna arbetstid.
- Tidsregistreringen måste ske via ett effektivt och tillförlitligt system. Det innebär att det kan bli svårare att hålla reda på de dagliga arbetstiderna och säkerställa tillförlitligheten om registreringen endast sker en gång i månaden eller ännu mer sällan.
Vem omfattas av den nya lagen – och vem är undantagen?
Som utgångspunkt omfattas alla arbetsgivare och anställda inom det danska näringslivet av de nya kraven på tidsregistrering. Det finns dock fortfarande några undantag.
Dessa omfattar:
- Egenföretagare
- Personer som själva planerar sin tid
- Administrativa direktörer
Observera att anställda hos egenföretagare måste följa lagen om tidsregistrering, även om egenföretagaren själv inte behöver följa reglerna.
För- och nackdelar med kravet på tidsregistrering
Syftet med den nya lagstiftningen är främst att säkerställa de anställdas välfärd. Det finns dock både för- och nackdelar med den nya lagen om tidsregistrering.
Fördelar
-
Balans mellan arbete och privatliv: Som anställd blir det lättare att upprätthålla en bra och sund balans mellan arbete och fritid.
-
Färre anställda som lider av stress: När arbetstiden registreras noggrant blir det svårare att arbeta mer än vad ens hälsa tål. Detta kan bidra till att minska risken för stress.
-
Öppenhet: Att ha tillgång till exakta uppgifter om arbetstiden bör vara ett effektivt sätt att undvika oklarheter när det gäller övertid och andra former av arbete utöver den överenskomna arbetstiden.
Nackdelar
-
Begränsad integritet: Den noggranna registreringen kan få vissa personer att känna sig övervakade.
-
Mindre flexibilitet i arbetet: Kravet på att registrera arbetstiden kan innebära mindre flexibilitet när det gäller att planera arbetstiderna och färre möjligheter till distansarbete.
-
Mer administrativt arbete: De nya kraven medför också nya vanor och, framför allt, mer administrativt arbete.
Är du redo att byta?
Hundratals företag har redan upptäckt hur enkelt det är att byta till Acubiz.